Lunds universitets etablering i Science Village
Fysiska institutionens styrelse antog den 12 maj en vision för en framtida etablering i Science Village. Den är ännu ett gott exempel, liksom ATFs, (Institutionen för Astronomi och Teoretisk Fysik) vision som vi tidigare publicerat här på bloggen, på hur viktigt och värdefullt det är med initiativ som tas på universitetet för att på olika sätt diskutera förutsättningarna som krävs för en lyckad etablering.
Ladda ned Fysiska institutionens vision för Science Village (PDF)
Den övergripande visionen för Lunds universitets etablering i Science Village är under framtagande och kommer inom kort att kunna presenteras här. Men arbetet i verksamheten står inte still för det, vilket Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik är ett gott exempel på.
Här publiceras nu deras vision kopplad till en etablering i Science Village. Det är av stort värde för hela universitetet att samla verksamhetens olika målbilder så en samsyn kan skapas som ligger i linje med den övergripande visionen.
Vad har hänt under januari-mars 2020?
Möten
Övrigt
LTH:s styrelse har beslutat att gå vidare i processen att etablera ett nytt NanoLab på Brunnshög. Labbet som går under namnet NanoLab Science Village kommer att bli det första steget till en etablering av Lunds universitets forskningsverksamhet i Science Village.
En byggplats för NanoLab Science Village är identifierad sedan länge och detaljplanen godkändes av Lunds kommun 2018. Nu har LTH:s styrelse beslutat att gå vidare i processen att etablera ett NanoLab på Brunnshög. Som ett naturligt steg har LTH:s rektor beslutat att ge LU Byggnad i uppdrag att göra en marknadsundersökning för att därefter kunna göra en upphandling.
– Vi är positiva till att gå vidare med förberedelserna och ser detta som en naturlig utveckling av LTH. Fortfarande behöver styrelsen mer underlag och genom att man nu går vidare med upphandlingsprocessen kan vi få mer tillförlitliga ekonomiska förutsättningar, säger LTH:s rektor Viktor Öwall.
Går allt som planerat kan NanoLab Science Village bli klart runt 2025. Det kommer då att ersätta det nuvarande renrummet för nanofabrikation på fysiska institutionen som invigdes 2007, och som ligger till grund för den starka utvecklingen för nanoforskningen på Lunds universitet inom centrat NanoLund. Labbet utgör även en viktig resurs för många andra grupper inom Lunds universitet, institut och företag. Nuvarande labb används av mer än 150 användare och är en del av den nationella infrastrukturen Myfab.
– Vårt existerande labb har blivit för litet och kan inte längre tillgodose den snabba utvecklingen, både när det gäller antalet användare och växande krav på prestanda. Det nya labbet kommer att bli helt avgörande för vår förmåga att ge förutsättningar för forskning och utveckling i absolut framkant, säger Luke Hankin, chef för labbet.
Bygget av NanoLab Science Village beräknas kosta cirka 300 miljoner kronor. Nästa steg efter upphandlingen kommer att bli en detaljförhandling om byggnadens utformning i relation till kostnaden. Finansieringen är inte klar ännu, och under tiden fortsätter NanoLunds och universitetets ansträngningar att säkra finansieringen för både byggnad, utrustning och drift.
– Detta är ett inriktningsbeslut och dessutom ett första steg att etablera Lunds universitet på Brunnshög. Någon måste leda för att få rull på detta, men det krävs att vi arbetar med finansieringen på många fronter, säger Viktor Öwall.
NanoLab Science Village kommer att lokaliseras i omedelbar närhet till Max IV och på gångavstånd till ESS. Labbet kommer bland annat att tillverka avancerade material – ett viktigt komplement till Max IV och ESS som handlar om att undersöka och karakterisera material (som kommer från andra delar av världen).
– Ett mål är att kunna genomföra unika experiment som kräver provpreparation omedelbart före experiment, kanske i flera omgångar. Dessutom vill vi kunna tillgodose behoven för både provpreparation och komplementär karakterisering åt de tusentals gästforskare som varje år kommer att komma till Max IV och ESS, säger Heiner Linke, föreståndare för NanoLund.
Läs originalartikeln Viktigt steg för nytt NanoLab på Science Village i Lund på lu.se.
Artikel av Jonas Andersson, kommunikatör LTH och pressansvarig Sektionen kommunikation
Hänt under hösten 2019:
Mer om arbetet kring SVS:
Mer om nyhetsbrevet:
Artikel först publicerad i Lunds universitets magasin (LUM) 7 november 2019.
– Det finns inte plats för två science center i Lund, så vi hoppas att planen är att bygga ett brett vetenskapscentrum på Brunnshög som inte bara fokuserar på MAX IV och ESS.
Det säger Monica Almqvist, verksamhetschef för Vattenhallen Science Center, som nyligen firade firade sin tioårsdag med bland annat vetenskapscirkus och fågelholksbygge. Under Kulturnatten invigdes ett nytt upplevelserum för de allra yngsta och en utställning om jordens klimathistoria.
Mellan MAX IV och ESS, i området som kallas Science Village Scandinavia, planeras för ett uppskalat science center. Bolaget Science Village Scandinavia AB har som huvuduppgift att göra marken redo för bebyggelse och att sälja byggrätterna. Men de ska också arbeta för att uppföra det nya science centret. Representanter från LTH och Naturvetenskapliga fakulteten är delaktiga i processen för att innehållet och värderingarna som idag finns Vattenhallen ska tas tillvara även vid ett science center på Brunnshög.
– Ett science center i Lund behöver vara väl förankrat i universitetet, annars blir det konstigt, menar Monica Almqvist och hänvisar till att de tjugo science centers som finns i Sverige alla på sitt sätt bottnar i sin stad eller region – antingen det handlar om textilier på Navet Science Center i Borås eller gruvdrift och skog på Teknikens Hus i Luleå.
– I Lund har vi ett av Skandinaviens största universitet och vikten av att forskningsresultat når allmänhet och beslutsfattare blir allt större, inte minst med tanke på klimatförändringar och den digitala samhällsomvandlingen.
Monica Almqvist har varit med sedan Vattenhallen startade. Det började som ett rekryteringsprojekt 2006, då studenterna slutade söka sig till bland annat elektroteknikprogrammet till följd av den stora IT-kraschen år 2000. Monica Almqvist var programledare för elektroteknikprogrammet 2006–2010.
– Det blev kris i E-huset när antalet studenter sjönk från 180 till 70 i den nya årskullen och vi undrade varför de unga inte längre var nyfikna på elektroteknik, säger hon.
För att öka intresset för utbildningarna började de bjuda in skolklasser som fick komma och göra studentledda experiment. Med stort stöd av LTH:s förre rektor Anders Axelsson och tillsammans med universitetskollegor, personal och studenter har Vattenhallen sedan vuxit till en mötesplats för för akademi, skola, allmänhet och näringsliv som tar emot cirka 45.000 besökare per år.
När Vattenhallen firade tioårsjubileum invigdes det nya barnrummet för de allra minsta. Där kan de klättra in i ett hjärnkontor där de kan kommunicera med de fem sinnena i form av stora 3D-modeller i trä av öga, öra, näsa, tunga och fingrar.
– Nu finns det något roligt att göra för alla småsyskon samtidigt som kunskap om hjärnans betydelse och behov lyfts för både stora och små, säger hon.
Den andra nya utställningen är riktad mot ungdomar och vuxna och handlar om jordens klimathistoria. En av huvudattraktionerna är en iGlobe – en klotformad projektor, som visar olika skeenden på jorden, till exempel isens utbredning 21.000 år tillbaka och 8.000 år framåt i tiden. Den utställningen har skapats tillsammans med forskarmiljöerna BECC och MERGE.
Att innehållet på Vattenhallen, som hela tiden förnyas, kommer inifrån universitetet, från forskare och studenter är något Monica Almqvist är stolt över. Nytt för nästa år är att Vattenhallen startar en filial på Campus Helsingborg som till en början kommer att fokusera på programmering.
Monica Almqvist arbetar för att alla fakulteter ska finnas representerade på Vattenhallen. Men framtiden är som sagt inte glasklar.
– Det finns fina möjligheter i Science Village, men det har varit en lång resa att inse att vi kanske inte ska fortsätta att växa och utvecklas här, säger hon och syftar på den nu vilande visionen om en kraftigt utbyggd Vattenhall på LTH:s campus.
Tiden går och arbetet med Lunds universitets etablering i Science Village fortsätter. Projektgruppen, som tillträdde i början av 2019, gavs i uppdrag att till Universitetsstyrelsens sammanträde i september presentera en handlingsplan för etableringsarbetet. Vi bifogade också en rapport om projektgruppens arbete fram till september.
Ladda ned Handlingsplan med bilagor (PDF)
Ladda ned Rapport om projektgruppens arbete VT2019 (PDF)
Universitetsstyrelsen godkände handlingsplanen och fattade två beslut i frågan (se paragraf 6 i Universitetsstyrelsens protokoll STYR2019/1579):
1. Projektgruppen får i uppdrag att för styrelsen presentera ett lokalprogram som kan ligga till grund för upphandling av hyresvärd i samband med styrelsens decembermöte 2020 (det är värt att poängtera att det inte självklart blir Akademiska hus som blir hyresvärd). Hur denna process ska ske, finns relativt detaljerat beskrivet i handlingsplanen, vilken följer den process som LU Byggnad använder sig av vid upphandling av nya lokaler. Startpunkten för arbetet innebär att berörda grupperingar producerar verksamhetsbeskrivningar. Arbetet påbörjades i våras och kommer att fortsätta minst året ut. Dessa enskilda verksamhets-beskrivningar kommer att i en iterativ process utmynna i ett lokalprogram. Programmet kommer att behöva diskuteras gemensamt och vi planerar bland annat en workshop senare i höst.
2. Det andra styrelsebeslutet rör frågan om en etablering utan utbildning på grundnivå (men viss utbildning på avancerad nivå) eller en etablering som också omfattar utbildning på grundläggande nivå. Här blev styrelsens beslut att senast juni 2020 leverera ett underlag inför beslut om en etablering av utbildning på grundläggande nivå ska ske och i så fall i vilken omfattning. I denna komplexa fråga arbetar projektgruppen tätt tillsammans med studentkårsrepresentanter.
Ladda ned Universitetsstyrelsens protokoll och bilagor (PDF-portfölj 3,2 MB)
En synpunkt som kommit fram under vårt arbete rör den interna kommunikationen om LUs planer för SVS, inte bara mot de som är direkt berörda.
Det är genuint svårt att nå ut med information inom en så stor och komplex organisation som LU, men ändå är det viktigt att detta görs så bra som möjligt. I dialog med kommunikatörer vid LU planerar projektgruppen att intensifiera kommunikationen om arbetet med SVS-projektet.
Slutligen, vårt uppdrag är i korthet formulerat som etablering av verksamhet på Brunnshög. Enligt Svenska Akademiens ordlista (SAOL) betyder etablera: inrätta, upprätta, få till stånd. Den triviala tolkningen är att se till att de verksamheter som berörs får tak över huvudet i Science Village. Men vi bör också se detta som ett tillfälle att utveckla verksamheten och skapa ett mervärde för Lunds universitet.
Det är också viktigt att möjligheterna, som de stora anläggningarna erbjuder, kan maximeras för LU. Här kan projektgruppen bidra med ett helikopterperspektiv. Det är rimligt att tänka sig att på sikt kommer alltmer verksamhet gravitera mot SVS så att den intellektuella miljön på SVS kan fortsätta att utvecklas.
SVS ger en möjlighet till en dynamisk utveckling av LU. Det är komplext men möjligheterna som SVS ger får inte slarvas bort.
Olle Söderman, projektledare
Utdrag från Universitetsstyrelsens protokoll STYR2019/1579:
En ny rubrik har skapats ”Frågor och svar” med syfte att besvara frågor gällande etableringsarbetet i Science Village Scandinavia. Denna kommer att uppdateras och utvecklas efterhand.
Hälsningar Projektgruppen
Följande video visar Kunskapsstråkets väg, från Lundagård upp mot Science Village. Filmen, ca 1 minut lång, ger en uppfattning om byggnader vari LU har verksamhet och en visionsbild över hur Science Village, inramat av MAX IV och ESS, kan komma att se ut i framtiden. Klippet ger även en bild av framtida Brunnshög.
Videon har tagits fram av projektgruppen tillsammans med Science Village Scandinavia AB och Benjamin Walfridzon, visualiserare.
Verksamhetsbeskrivningar från berörda verksamheter tas nu fram och bearbetas. Ny- eller ombyggnation är ingen ovanlig sysselsättning vid vårt universitet. En allmän erfarenhet är att processen är iterativ; underlaget växer fram och blir efterhand mer och mer detaljerat. Som en konsekvens av detta är kostnadsuppskattningar i början av processerna rätt osäkra, men blir alltmer säkra när processen framskrider. En central uppgift är att den resulterande ökningen av lokalkostnaderna hålls inom rimliga gränser.
Enligt vår nuvarande tidsplan ska ett underlag baserat på verksamhetsbeskrivningarna vara så långt framme att ett beslut om att ta fram upphandlingsunderlag för en (eventuell) upphandling ska kunna fattas i början av 2020. En svårighet är att man måste planera för förhållanden som gäller om 7-10 år. Det kan vara av intresse att uppskatta hur många personer och vilken lokalyta som ungefär bedömts beröras hittills i arbetet: det rör sig om 450 personer och en verksamhetsyta på 20-25,000 m2. Slutligen, med risk för att vara övertydlig, vi tar vår utgångspunkt i vad som är bäst för verksamheten i vårt arbete!
Hantering av grundutbildningen
Som bekant är hanteringen av grundutbildningen vid den framtida etableringen en knäckfråga. Studenternas organisationer har framfört ett antal synpunkter som rör både praktiska och logistiska aspekter på att förlägga viss utbildning till SVS, men också farhågor för att studentlivet splittras. Vårt mål är att så långt möjligt föreslå lösningar på studenternas i mångt och mycket rimliga invändningar genom en gedigen utredning och redogörelse för konsekvenserna av grundutbildning om delar av den förläggs till SVS. Det kan röra sig om schematekniska lösningar, hur utbildningsbevakning underlättas och hur transporter kan lösas.
Anläggningarna på SVS ger en unik möjlighet att utveckla utbildningar kring den forskningsverksamhet som växer fram samt att hitta nya former för sammanflätning av forskning och undervisning. Denna möjlighet bör utnyttjas.
Att etableringen på SVS leder till hyresökningar står nog utan tvivel. En stor del av dessa kommer att finansieras av berörda fakulteter. Samtidigt är etableringen på SVS av centralt strategiskt intresse för hela Lunds universitet. En viss del av hyresökningarna kommer därför rimligen falla på Lunds universitet centralt. Detta är inte unikt för SVS; under de senaste 20 åren har flera nya etableringar fått finansieringsstöd med gemensamma medel. Menar vi allvar med att de stora anläggningarna kommer att få en central betydelse för Lunds universitet, bör detta faktum till syvende och sist rimligen få konsekvenser för universitetets resursfördelning.
Hälsningar,
Olle Söderman, Projektledare
Under 2018 arbetade en arbetsgrupp, under ledning av Sven Lidin, fram ett underlag för beslut om LUs framtida etablering på Brunnshög (underlag finns här). LUs styrelse diskuterade underlaget i december 2018 och februari 2019. Styrelsen beslutade att “inleda universitetets etablering av forskningsverksamhet enligt scenario 2 enligt rapporten, och samtidigt fortsätta arbetet med att utreda hur möjligheter för en etablering av scenario 3 kan skapas, samt hur sammanflätning av forskning och utbildning kan förbättras oavsett scenario.”
Rapporten är nu inlämnad till Universitetsstyrelsen, vilken kan komma att fatta ett beslut redan den 14 december. Den förstudie som därefter behöver inledas kommer att ge svar på frågor som krävs för att kunna gå vidare i processen. Där kommer frågor att besvaras som rör hur arbetet bör organiseras, planeras och kommuniceras samt ange en tidsplan. Allt detta sker under förutsättning att Universitetsstyrelsen tar ett beslut om att LU ska etablera verksamhet i Science Village.
Beredningsgruppen har nu upplösts och tackar för sig men en ny grupp kommer att fortsätta berätta vad som händer på denna blogg.
Vänliga hälsningar
Sven Lidin – Beredningsgruppens ordförande
Ladda ned rapporten Slutsatser från beredningsgruppen LU@SVS (PDF)
Kommentarer