Under våren arrangerade verksamhetsprojektgruppen tillsammans med Sweco Arkitekter så kallade “designdrivna dialoger” – en workshopserie som samlade över 45 deltagare från naturvetenskapliga fakulteten och LTH. Syftet med de designdrivna dialogerna var att samla information och idéer för att lägga grunden till ett lokalprogram som omfattar samlokalisering av kemiska och fysiska institutionerna samt delar av Elektro- och Informationsteknik (EIT) i Science Village.
Dialogerna, som hölls vid olika tillfällen under mars till juni, har utgjort en viktig del i arbetet med att lokalprogrammet. Främst har de sett till för att lokalprogrammet och utformningen av kommande forsknings- och utbildningsmiljöer anpassas efter användarnas, det vill säga verksamheten och studenternas, behov.
Nedan inlägg är en sammanfattning av vårens workshopserie följt av en intervju med projektledare Charlotta Turner och lokalsamordnare och projektledare för Campusutvecklingskontoret Charlotte von Brömssen som diskuterar vad från de designdrivna dialogerna som projektgruppen tar med sin in i nästa fas av lokalprogramsarbetet.
Vad är designdrivna dialoger?
Designdrivna dialoger är en arbetsmetodik som innebär möten med fokus på dialog. Dialoger innebär att en grupp med olika perspektiv träffas för ett utbyte av kunskap och idéer kring utformandet av framtida arbetsmiljö och verksamhet. Metoden är tänkt att skapa engagemang och delaktighet i och med att brukarnas kunskap står i centrum. Det är en metod som kan användas vid komplexa processer med många deltagare. Metodiken är framtagen av Sweco Arkitekter med forskare på Chalmers Tekniska Högskola.
Sammanfattning av vårens workshopserie
Fyra workshops med representanter från olika delar av berörda verksamheter hölls våren 2023. Dessa workshops sträckte sig över fyra timmar vid varje tillfälle och syftade till att utforska olika aspekter av samlokaliseringen.
Deltagarna i workshopserien kom från olika delar av verksamheten, allt från biblioteksverksamhet till deltagare med teknisk expertis kring våra labb och utrymmen, forskare som använder speciallabb och deltagare med kunskap om undervisningsmiljöer med flera. Studenter och doktorander var också engagerade och deltog genom student- och doktorandkårerna. Alla inom verksamheten gavs möjlighet att anmäla sitt intresse att delta och valdes sedan ut med mål att försöka ha ett så brett deltagande från verksamheten som möjligt, med alla typer av bakgrunder och förkunskaper.
Varje träff hade cirka 45 deltagare från verksamheten, med nästan samtliga närvarande vid varje tillfälle. Den kontinuerliga deltagaruppsättningen skapade en progressiv utveckling då workshoparna byggde på varandra och varje tillfälle medförde möjlighet att fördjupa tidigare diskussioner och insikter.
Diskussioner och övningar
Diskussionsämnena spände över allt från de drivkrafter som motiverar samlokaliseringen, identifiering av nödvändiga behov för en framgångsrik etablering, till att hitta synergier och möjligheter till samnyttjande av utrymmen mellan de olika verksamheterna som nu ska flytta samman.
Exempel på frågeställningar från första workshopen som gruppen diskuterade var: Vad gillar vi / vad vill vi ta med oss vs. vad lämnar vi bakom oss? Hur möjliggör vi spontana möten som kan bidra till nya forskningssamarbeten? Vilka viktiga grupperingar/kluster finns det?
Under workshop 2 fick grupperna klistra in olika funktioner i ett hus, och se hur många olika miljöer, labb, och enheter som behöver ta plats, och fundera över vilka samband som finns mellan olika grupper.
Uppdelade i grupper gavs deltagarna under workshop 3 möjlighet att utforska fördelar och nackdelar med en enskild stor och hög byggnad jämfört med två något lägre byggnader. Diskussionerna omfattade ämnen som byggnadernas innehåll och placering av olika faciliteter som laboratorier, kontorsutrymmen, studentmiljöer, utbildningslokaler samt gemensamma ytor. Deltagarna kikade även på samband med omgivningen i Science Village, framförallt med Nanolab Science Village.
Ursprungligen var det planerat för fyra fysiska möten, men det sista tillfället blev digitalt på grund av ändringar i serien. Utöver dessa interaktioner hölls ytterligare två workshops med verksamhetsstyrgruppen. Den första kallades “Workshop 0”, som bidrog till att definiera riktlinjerna och ramarna för hela serien. Därutöver genomfördes en uppföljande workshop med styrgruppen som resulterade i ett förslag på hur man skulle kunna klustra, d.v.s. organisera olika forskningsmiljöer i huset, vilket diskuterades under workshop 3 med verksamheten.
Så här kunde det ser ut när grupperna klistrade in olika funktioner i byggnaden. BIld från Swecos rapport från workshop 2.
Och så här kunde resultatet se ut:
Tack till alla som deltagare
Gruppen vill tacka alla som deltog och bidrog med all sin kunskap och input under seriens gång. Det är svårt att sammanfatta och belysa alla information som kom fram och som projektgruppen nu tar med sig in i nästa fas av arbetet. Det finns en slutrapport som man kan ta del av, som sammanfattar arbetet under dialogerna. För att ta del av denna se nedan.
I denna intervju sammanfattar projektledare Charlotta Turner och LU Byggnads lokalsamordnare och ansvarig för Campusutvecklingen Charlotte von Brömssen några av de insikter som kom fram i serien och som kommer att ha betydelse för nästa fas av arbetet med lokalprogrammet.
Läs intervju: “Designdialogerna har gett oss flera embryon till vad man kan göra tillsammans”
Läs även om verksamhetsprojektgruppens arbete i höst:
Arbetet framåt: projektgruppen presenterar höstens aktiviteter
Material från workshopserien designdialoger
Vill du ta del av slutrapporten från de designdrivna dialogerna? Vänligen mejla lusciencevillage@science.lu.se så skickas rapporten till dig.
Bilder från dialogerna:
Blogginlägg skrivet av Cecilia Schubert, kommunikatör Lunds universitets Science Village-etablering. Bilder av Cecilia Schubert och Charlotta Turner.