OM NÅGRA ÅRTIONDEN ska Science Village vara en ”global destination” för mötet mellan forskning och samhälle, och en plats där studenter ges utbildning av högsta klass och samhällsrelevans. LTH:s prorektor Heiner Linke vill att de miljöer som skapas i Lund ska hysa nyutexaminerade, näringslivstoppar och Nobelpristagare – och han vågar hoppas att platsen ska bli avsändare till klimat- och hållbarhetslösningar.
Längs sträckan Lund C – ESS rullar spårvagnarna numera i princip en gång i kvarten.
Så blir det också alltmer påtagligt att en forskarby som ska väcka kreativitet och locka talanger från hela världen håller på att växa fram i Lund.
Området mellan Max IV och ESS kallas Science Village, och det ska enligt planerna bli en hållbar och dynamisk stadsdel och som stimulerar världsledande forskning, liksom möten mellan forskning och det omgivande samhället.
Vad förväntar sig Heiner Linke, LTH:s prorektor och tillika professor i nanofysik, ska ske i området de närmaste 30 åren?
– Jag hoppas att vi om några årtionden har fått se ett antal globalt kända storbolag växa fram i Science Village, och kanske framför allt att vi har ett riktigt vibrerande kunskaps- och innovationsekosystem i den här delen av Lund. På lång sikt hoppas jag att vi kring världsledande universitetsforskning ska skapa en ännu starkare kultur för samverkan och entreprenörskap, och att miljön ska rymma allt som krävs för att utveckla företag i olika stadier.
För att lyckas med ekosystemet behövs, enligt Heiner Linke, redan idag ett brett samarbete för att samla kompetens och kapital som ”täcker” hela vägen: från nyutexaminerade till erfarna forskare, affärsänglar och erfarna vd:ar – och från nya till etablerade bolag i alla storlekar. I Lund behöver de alla mötas.
Enligt Heiner Linke har Lunds universitet fått chansen att befästa sin position som ett av världens 100 främsta universitet och dessutom fått unika förutsättningar att bidra till lösningar på stora samhällsutmaningar.
– Vi har de stora forskningsanläggningarna som i sig har global synlighet. Med närheten till Ideon och Medicon Village – och till Malmö och Köpenhamn – är utgångsläget speciellt. Vi ska kunna vara riktigt attraktiva för de bästa talangerna.
Inom 40 år kan Nobelpris mycket väl ha gått till forskare på Lunds universitet – eller i varje fall till forskning som gjorts på Max IV och ESS, anläggningarna som ger unik inblick i material och molekyler – tror Heiner Linke.
– Om just svenska eller internationella forskare får ta emot pris är kanske inte det viktigaste. Vi arbetar i ett samspel, forskning är en global aktivitet.
I alla händelser är det bråttom med forskningsframgångar. De närmaste tio eller tjugo åren är avgörande för ”hur illa det blir” med klimatet, och om hållbarhetsmål och fossilfrihet kan uppnås, menar Heiner Linke.
– Idag är det mainstream att forska med hållbarhetsfokus, så var det inte för tio år sedan. För mig är det tydligt att vi måste agera nu om det ska finnas något kvar att rädda … Helt klart behöver vi de närmaste årtiondena lära oss inte bara att upphöra med utsläpp, utan också att plocka tillbaka koldioxid från atmosfären i stor skala och börja återställa.
Max IV och ESS lär spela roll, bland annat för att stödja industrin i att utveckla nya och hållbara sätt att bearbeta och processa råvaror och tillverka produkter.
– Vi måste lyckas, i alla branscher och med alla material, säger Heiner Linke.
Hoppfullt är enligt honom att framsteg görs redan idag inom fält som energiomvandling, hållbara material och bränsleceller, för att nämna några. Även inom medicin och artificiell intelligens, AI, rör det sig fort.
– Forskningsrön kommer att fortsätta att förändra allting på grundläggande och häpnadsväckande sätt, säger Heiner Linke.
Forskning och utveckling i Science Village har om några årtionden bidragit till förändrade arbetssätt och nya digitala verktyg. Samtidigt förblir sig en del likt, resonerar LTH:s prorektor:
– De grundläggande kunskaperna inom kemi, fysik, matematik och digital teknik består, de behöver fortfarande läras ut. LTH:s roll är att se till att alla våra studenter har den grundläggande förmågan att anpassa sig i ett snabbt föränderligt arbetsliv.
Universitetets campus i Science Village är otänkbart utan studenterna, menar Heiner Linke. Han ser dem som nyckelfigurer i den tvärvetenskapliga och entreprenöriella samverkansmiljö som ska växa fram – där forskning och utbildning ska berika varandra än mer än idag.
– Studenter är framtidens entreprenörer. Många drivs av att tänka på nyttiggörande genom innovation eller entreprenörskap, och vi kan arbeta mer för att göra det till en naturlig del av utbildningstiden.
Studenter, start-ups, globala bolag, riskkapitalister, universitetsforskare, industriföreträdare, krögare, gymägare och skolklasser. Att de snart får syn på varandra i Science Village – och får lust att växla några ord och lyssna nyfiket på varandras kunskap och idéer – är något mänskligheten kan ha anledning att hoppas på.
TIINA MERI
Artikeln publicerades ursprungligen i LTH-nytts Jubileumsnummer ”En tidsresa tillsammans”, nr 1 2021