Detta inlägg publicerades först på Science Village-kontorets blogg. Kontoret är nu nedlagt.
Lunds universitets Science Village-kontor välkomnar Charlotte von Brömssen, nyanställd projektledare på LU Byggnad med uppdrag mot Science Village parallellt med uppdrag mot campusutveckling. Charlotte kommer att jobba tätt tillsammans med Science Village-kontoret med Lunds universitets etablering i Science Village.
Hej Charlotte, berätta om ditt uppdrag!
Jag är projektledare på LU Byggnad med uppdrag mot Science Village mfl, parallellt med uppdrag mot campusutveckling (50/50). Så jag kommer att bli väldigt insatt i hur hela universitetsområdet fungerar samtidigt som jag ska titta på olika delar och hur de kommer att fungera tillsammans med helheten. Det perspektivet tror jag kommer vara en fördel i arbetet med Science Village.
Vad gjorde du innan du kom till Lunds universitet?
Jag är arkitekt och har jobbat i näringslivet i 22 år. Framför allt med nyproduktion och husbyggnad från ax till limpa, det vill säga hela processen från detaljplaner och utredningar till utvecklandet av färdiga hus. Ett exempel i Lund är kvarteret Posthornet som fick Lunds hederspris i stadsbyggnad 2019. Jag arbetade mycket med husets flexibilitet för att klara olika typer av hyresgäster, bl a Folktandvårdens nya kunskapscentrum för munhälsa.
Vad var det som lockade med arbetet?
Nybyggarandan i kombination med stadsbyggnadsfrågor! Efter många år inom det privata var jag sugen på att testa något nytt. På Lunds universitet såg jag en möjlighet att jobba i gränssnittet mellan stadsbyggnad, husbyggnad och gestaltning. Att få fortsätta jobba med hus, men också med byggnadsfrågor i ett större sammanhang, genom mina uppdrag mot campusutveckling och etableringen i Science Village.
Vad är viktigt att tänka på för Lunds universitet i arbetet med etableringen i Science Village?
Vi befinner oss fortfarande tidigt i byggprocessen och just nu är det viktigt att verksamheten samlar in behoven. Här måste delarna samspela med den framtida helheten. De olika fakulteterna och ämnena behöver fundera på hur man vill utvecklas tillsammans. Var finns beröringsytorna? På vilket sätt vill man samarbeta? Sedan får vi se till det finns möjligheter att mötas eller ”korsbefrukta” varandra. Jag tror det är viktigt att man från början tänker på hur och var man kan bygga in flexibilitet. Det finns en fördel med att redan nu tänka på vilka lab som ställer liknande krav, hur kontorsmiljöer kan ”svara på olika behov” eller ställas om till lärmiljöer, hur de framtida lärmiljöerna bäst förenar morgondagens teknik och önskemål. Men, på universitetet kommer det alltid att finnas speciallokaler som inte kan vara flexibla. Just nu kartlägger jag behov och lokalytor, bl a för att planera workshops om framtidens arbets- och lärmiljöer.
Har du några tankar på hur det kommer att se ut i Science Village när det är klart?
Nu är det viktigare att titta på behoven innan man funderar på hur det ska se ut. Men en av mina drivkrafter är skönhetsvärden! Att en miljö är vacker och trevlig är viktigt. Vad som är vackert ligger i betraktarens öga, men det finns några grejer som är mer generella. Till exempel att använda en ”trevlig skala”, proportioner som den mänskliga kroppen kan förhålla sig till. Och att tänka på saker som hur naturligt ljus kan speglas eller silas genom grönska. Varmt och välkomnande, önskar jag att det blir.
Tack Charlotte, vi ser mycket fram emot att jobba tillsammans med etableringen i Science Village!