Lunds universitet i Science Village

Lunds universitets etablering i Science Village

Beredningsgruppens besök vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala

BG (Beredningsgruppen) åkte i veckan till Uppsala för ett studiebesök vid Ångströmlaboratoriet, som vid sin tillkomst till stora delar liknar den framtida etablering för delar av LUs verksamhet i Science Village som nu övervägs.

Det var en stor grupp som slöt upp för att dela med sig av sina erfarenheter: de tre initiativtagarna, prefekten vid Ångströms, Akademiska hus, byggnadsavdelningen, en studentrepresentant samt en administratör som höll reda på det mesta och de flesta under projektets gång. Syftet med besöket var både att få information och erfarenheter kring starten, men också hur nuvarande Fas 4 av Ångströms planeras och genomförs.

Kort om historiken
Hösten 1988 startade en diskussion mellan tre personer inom det materialvetenskapliga området. Det fanns nämligen inte ett enda ledigt kontor eller labb för expansion inom området. Dessa tre kom att bli initiativtagare till Ångströmlaboratoriet (Å1). Arbetet inriktades först till det materialvetenskapliga området men civil- och andra ingenjörsutbildningar tillkom under arbetets gång. Projektet kom att växa och kostnadsfrågan blev till en konstant utmaning eftersom det på den tiden var regeringen som beslutade om lokalkostnader. Men på 90-talet blev det lättare då ansvaret för lokalkostnaderna flyttades till universiteten.

Frågan om vilka verksamheter skulle vara intresserade att flytta till Å1 och behövde samverka för en utveckling inom verksamhetsområdet blev till en rapport som sedan låg till grund för ett beslut. Etapp 1 av Ångströmlaboratoriet innebar en hanterbar liten grupp verksamheter blev den kärna som utgjorde materialforskningscentret inledningsvis. I den andra etappen skulle hela Fysik flyttas och härigenom kom ca 75% av hela universitetets bestånd att flyttas och/eller förändras pga. Ångströmlaboratoriet.

Gemensam utrustning har gjort att personal och studenter träffas. Det är en svaghet med pentry och lunchrum vid varje enhet. Man träffas helt enkelt och därför är ett gemensamt fikarum viktigt.

Etapp 1 och 2 givande och tagande. Etapp 3, flytta befintlig. Misslyckats med att integrera hur vill vi utveckla? Det föll tillbaka till gamla institutionsförsyndelser. Det är en personfråga…planering etapp 2 startade innan etapp 1 inletts.

Ekonomi:
Den första kostnadsberäkningen som gjordes avvek endast med 20%, vilket är oerhört bra med tanke på storleken på projektet. UU fick 30 miljoner kronor från Wallenberg för en samlokalisering som betraktades som mycket positiv. När väl renrummet blev klart, så gav också ansökningar för finansiering, från andra finansieringskällor, ett mycket bra resultat. En slutsats efter diskussionen om ekonomin var att man måste vara överens om fördelning av kostnader – innan det börjar kostar pengar! Verksamheten tog med ganska mycket gammal utrustning men erfarenheten visar att det ofta är dyrare med en flytt än att köpa nytt.

Studenter
Till den första etappen fanns endast tankar om forskning, men ett behov av lokaler uppkom då ingenjörsutbildningar med studenter tillkom, huvudsakligen till Etapp 2. Eftersom Ångströms hade en hög status så var studenterna redan från början positivt inställda att få komma till denna miljö. Denna erfarenhet visade också att det är mycket viktigt och lärorikt att införliva studenterna i det praktiska kring ett stort projekt som senare kommer att ha stor betydelse bl. a för arbetsmiljön. Vid Ångström idag finns studenter från många olika ämnen och huset ”lever” fram till midnatt. Det är dock för få studieplatser så därför planerar man nu för fler.

Samarbete
Initiativtagarna hade redan från början en övergripande idé vad man skulle jobba med. Samarbetet skulle gå smidigt för de gemensamma labben under parollen ”det är inte ditt och inte mitt men vi har nytta av det gemensamt”. Special-labb fick man finansiera själv så det gjorde att många hellre inriktade sig på gemensamma labb, vilket gjorde att man fick ett komplett utrustningsutbud.

Fas 4 – pågående projekt
Nybyggnationen kommer att inrymma ett ”bibliotek” som är drivande att erbjuda datorer med särskilda program (tex fastighetsberäkningsprogram) som inte studenter själva kan ha. Ångström 4 byggs med flexibla lösningar där man tex kan bygga om kontor till datasalar. Genom kvalitetstänk och systemtänk ska Ångström kunna användas för lång tid framåt. Totalt kommer ca 6000 personer att dagligen att vistas på Ångströms när allt är klart.

Ett projekt med en hyresutjämningsmodell har initierats genom Ångströmprojektet Fas 4 som är tänkt att gälla som en gemensam framtida modell för UU.

En summering från besöket kan bäst beskrivas genom följande slutord: Bestäm hur kostnader ska fördelas innan det börjar kosta pengar, involvera studenter tidigt i processen och bygg för framtiden genom flexibla lösningar.

oktober 4, 2018

Inlägget postades i

Alla blogginlägg